Artikel: Det fria vårdvalet

Det saknas fortfarande kunskap om det fria vårdvalet, både bland patienter och personal. Visste du till exempel att du kan söka vård i hela Sverige? VOON ger sin syn på saken.

Det fria Vårdvalet som begrepp är känt, men långt ifrån alla förstår dess fulla innebörd och vilka rättigheter det ger patienten. 

Så fungerar det fria vårdvalet

I Sverige styrs det fria vårdvalet av Lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV innebär att du som patient har rätt att tillhöra, lista dig hos, vilken godkänd vårdcentral som helst inom det län du bor. Den här regeln gäller inom primärvård och är lika över hela landet.

Du har även rätt att välja vilken vårdcentral du vill besöka, i hela landet. Om man vänder på frågan, alltså om vårdcentralen du besöker måste ta emot dig, går de olika landstingens tolkning av lagen isär. Grundtanken är dock att du ska få en kontinuitet i vården, här kan alltså listningen spela roll. Men du ska även vara välkommen där du befinner dig. Bor du i Umeå men befinner dig i Linköping så ska du kunna söka vård i Linköping. Vårdcentralen ska även ta hänsyn till hur akut sjuk du är.

På Lakartidningen.se 2015-03-09, kan man läsa:

“Olle Olsson, utredare på SKL, bekräftar att man bedömer att patientlagen inte tillåter att man ger företräde för listade patienter.
– Vi gör tolkningen att patienten har möjlighet att välja öppen vård vid varje enskilt tillfälle och att man måste prioritera utifrån en bedömning av det medicinska behovet.”

Länen bestämmer själva specialistvården

Du får även välja specialistvård själv, det vill säga annan vård än primärvård. Här sätter landstingen själva sina regler. I Västernorrland gäller att du får söka annan vård utanför länet och det kan göras på olika sätt. Man skiljer på remiss och egenremiss. 

Kontrollera att vårdenheten du besöker har avtal med något landsting, vilket spelar ingen roll. Annars kan du få betala hela vårdbesöket själv. 

Du hittar en mer utförlig beskrivning av vårdval i primär- och specialistvården i faktarutan i slutet av artikeln. 

Valfrihet ställer krav på vårdgivarna

När patienten själv får välja sin vård ställer det högre krav på vårdgivarna. 

Bo Abrahamsson, chef vad för VOON:s Vårdcentral Sollefteå Centrum, reder ut begreppen.

Vad har listningen för betydelse?

– Den är viktig ur flera synpunkter. Just vår hälsocentral erbjuder dig möjligheten att välja en läkare när du listar dig. Men för att kunna gör det måste du lista dig på papper, inte digitalt, annars måste du ringa in ditt läkarval. Det ingår nämligen egentligen inte i vårdvalet som sådant. Vi kan erbjuda det här eftersom vi har hela tio fast anställda läkare. 

Bo har arbetat många år inom landstingsverksamheten:

– Jag vet vad patienterna vill ha. Man vill komma tillbaka till samma läkare som man var till sist, inte träffa en stafettläkare som man kanske får byta tio gånger under ett par år och varje gång dra samma sjukdomshistoria för. Det kan även handla om personkemi mellan läkare och patient.

VOON erbjuder kontinuitet och Bo menar att det är enklare för en fast vårdkontakt att följa upp sin patient: 

– Det blir annars lätt lite som akutmottagning när det gäller stafettläkare. Jag har själv jobbat inom en stafettberoende organisation, där läkarna har olika inriktningar och kommer från olika delar av landet. Man läser in sig på patienten och frågar sig sedan hur kollegan kunnat ta de beslut den tagit. Patienten hamnar i sitsen att den inte vet vem den kan lita på.

Vad kan jag förvänta mig när jag besöker er?

– Först får du prata med en distrikt- eller sjuksköterska. Vad är grundorsaken till att du söker vård? En bedömning görs. Sedan tror många patienterna att det ofta måste göras något direkt, hos en läkare, men så är det inte alltid. Har du fått ett ryggskott är det bättre att gå till en sjukgymnast, som kan hjälpa dig att åtgärda grundproblemet.  

För riktigt akut sjuka patienter har vi alltid en akutsjuksköterska på plats. Den sköterskan har dessutom alltid tillgång till en läkare, som en slags jour.  

Vad har ni för system om jag ringer och bokar tid?

– Jag har ju pratat om den här fasta kontakten. Du får boka in en tid hos din läkare. Men om läkaren inte är tillgänglig, som i dag när vi har en av våra läkare sjuk, så får man ta en diskussion. Kan du vänta tills din läkare blir frisk och boka in en dag längre fram? Eller ska vi se det som en enskild vårdepisod och boka tid någon annan?

Har ni rätt att neka någon som kommer till er?

– Nej, det har vi inte. Men det kan finnas undantag, om vi till exempel bedömer att du istället behöver specialitet som vi inte har. Vi kanske bedömer att det är akut psykiatri. Då skriver vi en akutremiss dit. Allt annat vore direkt orätt mot patienten.

Skulle ni  avvisa någon för att den inte är listad hos er?

– Nej, vi gör inte det. Men jag har tyvärr hört att det finns kollegor på andra enheter som gör så.

Fler patientbesök ger merkostnader

Men listningen som den ser ut i dag har baksidor. Listningen ger både stabil och osäker ekonomi samtidigt. Den vårdcentral som i praktiken ger mer vård riskerar att få dyrare omkostnader. 

– Det här är viktigt att prata om, säger Bo och förklarar: 

– På vår vårdcentral har vi tagit emot väldigt många eftersatta vårdtagare. Vi tillhör de mest vårdtunga i länet och det här påverkar ekonomin. För varje listad person får vi en patientpeng på 2 000 kronor per år. Sedan får vi 200 kronor per besök, något mer om patienten är kroniker. Om vi skriver en remiss på magnetröntgen för en rygg, så innebär det att vi köper tjänsten av sjukhuset. En sådan röntgen kostar runt 6 000 kronor. Dagens inkomst bränns upp direkt, eftersom det är vi som står för röntgenkostnaden.  

Här har människor fått en eftersatt vård i så många år vilket ger VOON dyra omkostnader när dessa patienter kommer till oss. Det här måste vi prata med vårdval och landstingsledning om.  Systemet bygger på att vårdcentralerna behöver många listade, och helst friska personer, som inte behöver så mycket läkarvård. Det slår fel.

Politikerna bestämmer

Det finns fler nackdelar med valfriheten. Vårdcentralerna har inte rätt att sätta liststopp när man inte har resurser att ta emot fler patienter..

– En vårdcentral får inte själva bestämma när man inte kan ta på sig mer jobb. Det här kan gå så långt att en populär vårdcentral tvingas lägga ner, just för att den är så bra.

Hur ska man då tänka? 
Om jag listar mig på vårdcentralen där jag trivs och jag är frisk, då blir jag en tillgång. Om jag ofta behöver läkarvård, då belastar jag å andra sidan den vårdcentralens ekonomi. Om jag inte listar mig får någon annan vårdcentral min årliga patientpeng. Om för många listar sig på den populära vårdcentralen finns risk att den måste läggas ner. Bo håller med, han tycker att systemet borde ändras:

– Länets beslutshavare har bestämt att vi ska ha ett fritt val och att vi inte ska ha rätt att säga nej till någon som vill lista sig. Det är grunden, den demokratiska rättigheten. Jag känner till det här mycket väl eftersom jag jobbade i Sundsvall tidigare, med Sidsjöns vårdcentral som vårdgranne. Deras dilemma är att de egentligen vill ha runt 8 000 listade patienter, det är vad de anser vara en lämplig patientstock för dem. De sökte om tillfälligt liststopp, något man kan göra för att bygga till, ut eller anställda fler. Det har de nu gjort några gånger, nu kan de inte expandera mer.

Sidsjön står nu inför frågeställningen om de ska lägga ner.

–  Samtidigt råder en politisk diskussion. Den politiska majoriteten har bestämt att det här är en medborgerlig rättighet, att jag ska få lista mig var jag vill. Oppositionen tycker att det är korkat, och föreslår att man ska kunna ställa sig i kö för en ledig plats hos den hälsocentral man vill lista sig hos, berättar Bo. 

Vårdcentral Sollefteå har i dag cirka 7 400 listade men vill upp i drygt 9 000 så snart som möjligt. Resurser finns för att klara runt 10 000 listade patienter.

Ni söker fler listningar. Är ni inte rädda att det blir för många?

– Får vi för många listningar så finns lösningen att öppna en filial. För oss handlar det egentligen om arbetsmiljön. Läkarförbundet säger 1 500 patienter per läkare, landstinget 1 600.

Bo menar att lösningen hör ihop med hans vision och anledningen till VOON:s tillkomst:  

– Bakgrunden är att landstingsledningen avlövar sjukhuset. Det blir mindre och mindre kvar, det går inte att rekrytera AT-läkare, och det är ur dem vi rekryterar ST-läkare. Det är bara en fråga om tid innan det är slut. Vi accepterar inte att ådalsborna blir på det här sättet. Det finns två alternativ. Endera sätter vi oss i soffan och dör, eller så knyter vi handen i fickan och säger att nej, vi accepterar inte det här. Bildandet av kooperativet är ett sätt, och en del i demokratin. 

Han berättar om Vårdcentral Sollefteå Centrums resurser i dag: 

– Vi har allt. Läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor, labbpersonal, medicinska sekreterare, distriktssköterskor, diabetessköterska, folkhälsosyster, barnmorska och barnavårdscentral. Nästa steg är en specialistmottagning. Därmed kan vi rekrytera AT-läkare, genom att erbjuda dem allt på plats. Primärvård på ena sidan, specialistvård på den andra. Och i dagarna samlar föreningen Ådalen reser sig pengar till att starta upp en smärtklinik. 

Listning

• Nyfödda listas automatiskt på moderns hälsocentral. Vårdnadshavare väljer för barn under 16 år.
• Du är automatiskt listad hos en vårdcentral nära där du bor.
• Du kan byta hälsocentral hur många gånger och hur ofta du vill
• Du listar dig genom att skriva på ett papper och lämna till den aktuella hälsocentralen. Du kan även lista dig via 1177 på internet. Logga in med din e-legitimation så kan du lista dig direkt på någon av länets hälsocentraler

Tips!

• På 1177 hittar du även en lista över vilka specialister som har avtal med landstinget.
• Visste du att det finns 33 hälsocentraler att välja på för dig som västernorrlänning? Du hittar dem lätt via 1177.
• Det fria vårdvalet gäller i Västernorrlands län även för tandvård för barn och ungdomar (3-21 år).

Mer info: Så här fungerar det på djupet

I Sverige styrs det fria vårdvalet av Lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV innebär att du som patient har rätt att tillhöra, lista dig hos, vilken vårdcentral som helst i det län du bor. Detta förutsatt att vårdenheten uppfyller landstingets krav. Den här regeln gäller inom primärvården och är lika över hela landet. 

Du har även rätt att välja vilken vårdcentral du vill besöka, i hela landet. Om man vänder på frågan, alltså om vårdcentralen du besöker måste ta emot dig, går de olika landstingens tolkning av lagen isär. Grundtanken är dock att du ska få en kontinuitet i vården, här kan alltså listningen spela roll. Men du ska även vara välkommen där du för tillfället befinner dig. Vårdenntralen ska även ta hänsyn till hur akut sjuk du är.

Du kan alltså som norrlänning välja att åka till en skånsk vårdcentral, men du kan inte räkna med att få taxi eller sjukresa betald dit. För sådan resa gäller regeln till närmsta vårdcentral. Det spelar ingen roll om vårdcentralen är landstingsdriven eller drivs av annan aktör.

Vad är primärvård?

Primärvård består av flera olika delar: dels den vård som ges på vårdcentral och husläkarmottagning, men den omfattar även barnavårdscentral, mödrahälsovård och hemsjukvård.

Länen bestämmer själva specialistvården

Du får även välja specialistvård själv, men här sätter landstingen själva sina regler. I Västernorrland gäller att du får söka annan vård utanför länet och det kan göras på olika sätt. Man skiljer på remiss och egenremiss.

Ett sätt är att ringa den vårdgivare du vill komma till och fråga om de tar emot egenremiss och om de har avtal med något landsting i Sverige. Det spelar nämligen ingen roll vilket landsting vårdgivaren har avtal med, huvudsaken är att det finns ett.

Om inte vårdgivaren godkänner egenremiss, eller om du själv inte vill skriva en, kan du besöka en vårdcentral och be dem skriva remiss till vårdgivaren.

Vårdcentraler får inte skriva remisser utanför länet. Då måste du be dem skriva en remiss först till en specialistenhet i det egna länet, som sedan kan remittera dig vidare. Det skulle kunna vara så att specialistvården inte tycker att det är rimligt att remittera dig vidare. Kanske tycker de istället att de själva kan behandla dig.

Vid en remiss utomläns betalar du resan och patientavgiften själv, landstinget betalar resten. Om det finns ett avtal vill säga. Gör det inte det kan du åka på att betala vårdfakturan själv. Du kan alltså välja att ta den smällen, kolla om du har en försäkring som täcker.

Källor: Vårdguiden 1177, Region Västernorrland (landstinget Västernorrland).

Artikeln är tidigare publicerad på Njus.me